Imorgon stiger Lilla M & Mimmim på tåget mot Skåne. Lilla M har haft nedräkning varje dag i två veckor, minst. Trots det blir jag inte ett dugg förvånad om hon står resklar med sina väskor imorgon på perrongen och säger; -jag "ångjaj" mig. (Hon har det lite svårt med r:en)
Vad säger vi då?
-Glöm det. Ingen ångervecka på den här resan. Eller,
-ok, plutten. Vi vinkar av Mimmim och åker hem igen?
Mitt svåraste uppdrag ever, startade den dagen mitt första barn föddes. Jag blev mamma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jepp. Agree.
Svåraste. Underbaraste. Tuffaste. Bästaste.
:-)
kram på dig!
Ja.. ska hon vara borta en vecka?
hoppas det går bra!
Hoppas du fått ett glas vin ;)
Jag tog en kall öl nu.. vinet var visst helst slut. Tur mannen i huset kommer med det senare :)
kram & trevlig helg
Ja du har så rätt, trodde aldrig att det kunde kännas så underbart att få en kram av en liten mini kopia av en själv. :)
Skicka en kommentar