Host, host

Efter en och en halv vecka med riktigt äcklig gammelgubbehosta tog jag mig iväg till vårdcentralen. Blev förvånad över att ens komma fram på telefon och få lämna mitt nummer med löfte om att bli uppringd senare under dagen. De ringde. Fixade en tid 30 min senare, trots att jag först fått en lektion om att hosta - INTE GÅR ATT BOTA, så det så. Sköterskan tyckte att jag kunde stanna där jag var och tröstade mig med att hostan brukar gå över efter sisådär fyra till fem veckor. Men hallå! Jag har ett jobb där jag pratar med väldigt många viktiga kunder under dagarna. Min röst är mitt viktigaste verktyg liksom. Jag kan inte vara tyst, inte sjuksriva mig i fyra, fem veckor och hoppas att det år över. Väl framme med två små, varma i vinterkläder och elektriskt hår, lyssnade farbror doktorn på mina lungor. De lät ok. Han trodde att jag fått en luftrörskatarr. Magkatarr har jag haft många gånger, men luftrörskatarr? Två blodprov senare vandrade vi ut i mörkret med sjukskrivning en vecka - minst. Så kan det bli.